Missade du förra vandringen (läs om den här), så blir det en ny chans den 7 september.
I samband med Stenstansdagarna blir det en ny stadsvandring “I Sundvallsbrandens spår”. Nämligen lördag den 7 september kl. 13.00.
Vi samlas vid Sporthallens entré och startar vandringen där branden började den 25 juni 1888. För att ta oss ner genom stan och stanna till på betydelsefulla platser, med spännande historier. Vandringen tar en timme.
Boka biljetter här hos Visit Sundsvall.
Några av huvudrollerna i Träpatronerna hade Rune Thuresson (Disponent Enhammar), Ingrid Janbell, (Rebecka Enhammar) och Micha Gabay (David Enhammar).
Nästa vecka uppmärksammar vi 125 årsminnet av Sundsvallsbranden, med stadsvandringar, brandbilsturer med mera. Då påminns vi än en gång om vilken fantastisk stad vi har tack vare de förmögna träpatronerna, grosshandlarna och andra mer eller mindre förmögna personer som byggde den nya staden.
Då kan det vara nyttigt att också påminna sig lite om arbetarnas historia i sammanhanget. Själv har jag gjort det genom att titta igenom den gamla TV-serien Träpatronerna av Bengt Bratt, sedan ett par månader tillbaka är tillgänglig på SVT:s Öppet arkiv.
Visserligen är den ganska hårdvinklad och det är knappast någon tvekan om annat än att Bengt Bratt velat riva ner den snygga fasaden kring dåtidens höga herrar. Här finns inte många förskönande drag hos överklassen.
Men i sak så ger ändå historien honom rätt. Även om det naturligtvis fanns hyggligt folk och bonntjyvar på båda sidor.
Sågverksbolagens agenter plockade hem många skogsskiften till kraftiga underpriser, ren stöld skulle många säga. Att många arbetare levde under odrägliga förhållanden är ju inte heller någon nyhet. Och att Sundsvallsstrejken 1879 var sprungen ur kraftiga missförhållanden och en orättvis behandling av arbetarna, det är också väl känt.
Titta gärna igenom Träpatronerna och få en utmärkt illustration av vilket stort avstånd det var mellan de fattiga och de rika.
Kanske skulle vi mer och mer betona att det egentligen var arbetarna som byggde staden. De frös och svalt ofta vintertid och slet som djur året runt. Dom var underbetalda och bodde ofta mycket torftigt. Men deras arbete lade grunden till de förmögenheter som sedan byggde det nya Sundsvall.
Det är klart att branden är viktig att minnas. Det var ju ändå den som så totalt förändrade förutsättningarna för Sundsvalls framtid.
Följ gärna med mig på “En vandring i brandens spår”, arrangerat av Stenstan Visitors Center, som bjuder på Fri Entré till vandringarna. Då tar jag er med på en spännande vandring genom den mest dramatiska dagen i Sundsvalls historia.
Vandringarna går på följande datum och tid:
25/6 14:00
26/6 14:00 och 18:00
27/6 14:00
Biljetter hämtas på turistbyrån (Stenstan Visitors Center). För de som vill avslutar vi på restaurang Brandstation med “Brandmästarens buffé” för endast 125 kronor.
De första sex avsnitten av Träpatronerna gick på SVT 1984 och ytterligare sex entimmesavsnitt gick 1988.
Olof Nyberg och Peije Christensen var tidigt på plats för att sätt upp marknadsstånd på Storgatan. Ett jobb som frivilliga entusiaster i olika idrottsklubbar har tagit på sig.
Årets Nationaldag blev ett lyckat arrangemang.
Grattis Gatufesten får vi väl säga!
För det var ju första gången den nya gatufestorganisationen tog sig an detta event. Och gjorde det med den äran. Den ena aktiviteten efter den andra avlöste varandra i en stadskärna som vimlade av folk.
Alla saker vi vant oss vid fanns på plats. Parad genom stan, konstutställning i Vängåvan, den gamla brandbilen tuffade på i tur efter tur genom stan. I Esplanaden var det uppvisningar och salustånd, precis som utefter Storgatan där marknadsstånden lockade, dansarna från Altira fick folk att stanna till och det var fart på folkvimlet.
På Stora torget fick vi möta Kvartersteatern med skådespelarna i Bröderna Lejonhjärta som hade premiär på Norra berget samma kväll. Bland de som uppträdde på stora scenen fanns även Kjell Lönnå och alltid lika populära Tobbes Ukuleleorkester.
Utanför sin bokhandel, Bokia vid Vängåvan, intervjuade Lennart Bergström aktuella författare på “Litteraturscenen” och från Stadshuset kom de nya svenska medborgare som fått sitt medborgarskap.
Att sedan solen bröt igenom molnen redan under förmiddagen och blåste bort de senaste dagarnas grådis, det var ju pricken över i denna dag.
Tobbes Ukuleleorkester med solisten Magnus Åkerström.
Det här var en av de tävlingar man kunde delta i under dagen. “Gissa vilket hus jag är!”
I Vängåvan hittade vi som vanligt konstnären Stefan Thunström, känd för sina fantasifulla keramikfigurer. Hans ugn hade pajat, så vad gör Stefan då? Jo, kreativ som han är så byter han material till tyg och diverse kompletterande detaljer i andra material.
Så här ser Stefan Thunströms figurer ut numera.
Bokhandlarn Lennart Bergström intervjuar Kjell Lönnå på Litteraturscenen, apropå hans nya bok.
Kön till sockervadden var tidvis väldigt lång.
Flera varianter av Pippi Långstrump dök upp under dagen. Det här är Emmy Berglund som tillsammans med mamma Malin kopplade av i gröngräset i Vängåvan.
Kvartersteaterns skådespelare från Bröderna Lejonhjärta.
Så nu får vi se fram emot nästa event i Stenstan, den lite större Gatufesten. Det blir spännande med det nya tajtare området och den mer folkliga framtoningen. Det är ett koncept jag tror på, för en fest som annars höll på att tappa greppet.
I ett tidigare inlägg presenterade jag en drastisk idé för att blåsa liv i Stenstan, nämligen att Glasa in Storgatan! Från Stora torget upp till Olof Palmes torg. Men för att vi ska kunna väcka liv i stenstan hela året så måste ju även handeln fungera. Jag tog en promenad genom IN-gallerian häromdagen och tycker att det är tråkigt att se så många avstängda och igenbommade affärsytor. Så vad är problemet?
Snurrar vi runt i Birsta kring varje månadsskifte så kan man lätt konstatera att handeln verkar snurra på som vanligt, trots lågkonjunktur. Visst, vi har det väl omskrivna parkeringsproblemet i stan, men det kan inte vara hela sanningen. Jag är övertygad om att det skulle gå att få den stora IN-gallerian mer attraktiv med relativt enkla medel. Helt enkelt göra gallerian mysigare och med en bättre service. Vilket skulle kunna påverka hela handeln i stenstan. Hur då? Jo genom några enkla grepp. Jag jämför med gallerian i Solna centrum, som jag numera besöker rätt ofta.
Några tips, (se även bilder nedan):
Fritt och öppet trådlöst när (WiFi) ska det vara.
Sätt dig ner och koppla av en stund och ladda batterierna!
Tråkiga döda ytor i IN-gallerian skulle kunna utnyttjas bättre.
Läs även mitt tidigare inlägg “En mer levande stad“
Metro, Stockholm 2013-03-19
Nu är allt fokus i Sundsvall på Trafikverkets märkliga agerande i samband med bygget av ny bron, och eventuella broavgifter. Men låt oss för den skull inte glömma bort frågan om järnvägen.
I Stockholm är det helt andra tongångar. Där har Trafikverket precis meddelat att man i samarbete med Sundbybergs kommun kommer att gräva ner järnvägen genom centrum. Där har man exakt samma situation som i Sundsvall. En järnväg som delar centrum i två delar.
Avtalet som undertecknades den 18 mars innebär att kommunen går in med 800 miljoner kronor och i utbyte får 40.000 kvadratmeter mark ovanpå den övertäckta järnvägen. En yta som kommunen kommer att utnyttja för att utveckla centrumkärnan. Och naturligtvis kommer man att få igen en del av dom pengarna när man säljer tomter eller fastigheter.
Varför skulle man inte kunna göra samma sak i Sundsvall?
Sundbyberg har strax över 41.000 invånare (Sundsvall har 96.000).
Visst i Sundbyberg klämmer man ihop sig på en mindre yta och det är många personer från övriga 08-området som passerar varje dag, men ändå! Är inte det här ett bevis för att Trafikverket lägger större vikt vid Stockholmsområdet än vid städerna i landsorten, särskilt om de ligger uppe i Norrland?
Bakgrund:
Det fanns en tid när stridsyxan var uppgrävd, “95 bomfällningar per dygn”! Det är dags att gräva upp den igen. Varför ska mesta pengarna gå till Stockholmsområdet?
Trafikverket har inte förstått problemen i Sundsvall, man pratar enbart om “bullerdämpande åtgärder”.
Sundsvalls kommun har trots allt siktet inställt på “att på längre sikt få en nedsänkning av järnvägen”. Men då borde man ta tag i detta nu. Ju längre man väntar desto dyrare blir det som bekant.
Caféer och restauranger fyller den glastäckta delen av Storgatan. På sommaren kan fönstren öppnas och släppa in solsken och varma sommarvindar.
Foto och montage: Svenåke Boström
Vad är det som gör en stad attraktiv för turister och de egna invånarna? Jo, att det finns naturliga och spännande mötesplatser och lockande aktiviteter, ÅRET RUNT!
I slutet av denna artikel har vi sex förslag på saker som skulle kunna göra stenstan i Sundsvall till en mycket mer attraktiv och levande stad. Men det viktigaste första steget är att glasa in Storgatan, från Torggatan och fram till Olof Palmes torg. Kunde vi glasa in Kulturmagasinet så är detta ingen omöjlighet.
Men för att denna nya mötesplats ska bli attraktiv så måste den naturligtvis fyllas med liv. Låt denna del av Storgatan bli en restaurang-gata med många olika typer av restauranger och caféer.
Här får väl Diös (med gallerian in:) och Norrporten på andra sidan Storgatan (med bland annat Hirschska huset och Stadshuset) slå sina kloka huvuden ihop och uträtta storverk.
Fördelen är naturligtvis att vi får en attraktiv stadskärna som fungerar året runt. Det kan lätt skapas lite kontinental stämning under glastaket, även om snön yr utanför.
Om nu de nuvarande butiksägarna på just detta avsnitt av Storgatan skulle sätta sig på tvären och inte vilja lämna utrymme för nya restauranger, då finns en plan B. Då väljer vi nedre delen av Storgatan istället. Från Bankgatan fram till Strandgatan. En sträcka som är ett kvarter längre än det första förslaget, men där finns redan ett antal restauranger som säkert skull jubla inför denna förändring.
Självklart blir detta en attraktion om den genomförs med finess. Det vill säga att man också bygger in broar eller nya terrasser, som gör den fina arkitekturen mer tillgänglig för allmänheten. Och de vackraste husen med tinnar och torn ska naturligtvis finnas synliga innanför glastaket.
Här är ytterligare några saker på önskelistan för ett mer levande centrum:
• Gratis parkering på nybyggda parkeringar i södra hamnen och söder om Åkroken, med en spårvägslinje som pendlar mellan dessa parkeringar och centrum.
• En ny byggnad på platsen för taxi och gamla turistbyrån. Den får gärna vara 2-3 våningar hög, men byggd i glas så att man ser igenom den från båda håll. På toppen en restaurang med utsikt åt alla håll.
• Utöka satsningen med gatumusikanter under sommarhalvåret. Bygg 2-3 enkla scener i gatunivå i city där det bjuds på musik av olika slag, varje dag.
• Bättre marknadsföring över hela landet av våra specifika evenemang som Stenstansdagarna, Lyslördag, Gatufesten, Drakfestivalen, Konsertfesten, Kulturens dag (6 juni) m.m. Anställ en ambassadör, på heltid eller deltid, som åker runt och gör PR för Sundsvall.
• Satsa ännu mer på nya Barnens dag (hölls i Hedbergska parken 2012).
• Satsa tillsammans med Giffarna, Dragons och Granlo BK på nya event på stan i samband med alla hemmamatcher. Gör varje hemmamatch till en folkfest.
Nina Sternung-Näslund, företagsansvarig och rekryteringskonsult på Fena rekrytering, tidigare butikschef i stenstan och aktiv i cityföreningen under tio år.
Svenåke Boström, medieutvecklare och egen företagare med stenstan och Sundsvalls historia som specialitet i Designsundsvall.se och BDU.nu.
Gå in och kommentera och debattera på:
http://www.sn24.se/blogg/sundsvallsbloggen
Läs vår förra debattartikel i ämnet “Väck liv i Stora torget!”
En inbjudande glasfasad i varje ände på det nya ströget i Sundsvall leder in i en helt ny mötesplats. Foto och montage: Svenåke Boström
Personal och cafégäster i gamla Café Wänhem blickar in i framtiden, in till Café Charm ungefär 100 år senare.
Det är fler än Stenstan Visitors Center i Stadshuset som har upptäckt att det är snabbt och enkelt att fixa bilder via Designsundsvall.se. När nyinredda Café Charm på Storgatan 34 öppnade häromdagen så fanns en av bilderna från mitt historiska arkiv på en av väggarna.
Bilden kommer från en föregångare i Sundsvalls caféliv, nämligen från Café Wänhem som i början av 1900-talet låg på Trädgårdsgatan 23 i korsningen Esplanaden-Trädgårdsgatan. Café Wänhem var ett “nykterhetscafé”. Ett alkoholfritt café som var ett alternativ till de ölcaféer som fanns runt om i stan.
Café Wänhem låg på Trädgårdsgatan 23.
Interiör från Café Wänhem.
För två dagar sedan flyttade jag och min sambo Katarina till Solna. Själva flytten finns det flera anledningar till, men det kanske vi kan återkomma till senare.
Ska jag då byta namn till Solnabloggen? Nej en sådan finns redan och vad vet jag om Solna? Än så länge inte så mycket, men vi har ganska nära till Friends Arena, och ändå närmare till Solnahallen för att kunna se Dragons besegra Solna Vikings :).
Jodå, Sundsvallsbloggen fortsätter ändå. Inte släpper jag Sundsvall bara för att jag flyttar en bit söderut. Jag fortsätter att ha en hel del uppdrag kvar i stan, så det blir nog att pendla minst en gång i månaden. Är man sundsvallsbo av födsel och ohejdad vana då är det Sundsvall som gäller.
Särskilt kul är det ju den här veckan när det senaste inlägget om framtiden för Stora torget hamnade i topp på SN24:s blogglista.
En sak kan jag konstatera redan nu. Här i Solna finns en klart bättre galleria. Grattis IN-gallerian till ökad försäljning och ökat besöksantal, men nu förstår jag varför IN: har så svårt att bli en riktig magnet för handeln.
Nu har jag sprungit ett par dagar i Solna Centrum som är en stor galleria under ett tak. En småstad av ungefär samma storlek som Sundsvall och med mängder av flashinga butiker, köpcentra, gallerier och varuhus som konkurrerar bara några tunnelbane- eller pendeltågsstationer bort.
Ändå är det alltid ett myller av folk i Solna centrum. Skillnaden är att här ligger restuaranger, caféer och pubar efter ett par stråk. Det blir mingel och vimmel varje dag. En galleria som är en daglig mötesplats på ett sätt som IN: aldrig kan bli. Utspridd som den är i tre olika kvarter.
Finns det då ingen lösning på problemet?
Jo, jag har ett lysande och mycket radikalt förslag. Eller rättare sagt, idén kommer från min sambo Katarina. Men hon är ju utbildad byggnadsingenjör och inredningsexpert, så hon vet vad hon pratar om.
Vad är då förslaget? Jo, det ska jag berätta om i mitt nästa blogginlägg. Håll utkik!
Nu har de två första artisterna för Gatufesten 2013 presenterats; rockikonen Ulf Lundell och synthpopduon Icona Pop.
Gatufestens vd Anna Frisk kommenterade valet av de två bokningarna:
– Icona Pop är nytt och fräscht. Även om vi går mot en folkligare festival måste vi ha något som sticker ut också, säger Anna Frisk till lokaltidningarna.
Det låter lovande. Att Sundsvalls Gatufest äntligen vänder tillbaka och blir en mer folklig fest. Det är vi många som efterlyst de senaste åren. Positivt är också att gatufestområdet blir tajtare. Som Anna Frisk beskrivit det: “Vi tar bort en massa transportsträckor”.
Om man tittar på Gatufestens skiss över det nya området ser det också ut som om man i år ser till att inte blockera entrén till Stenstan Visitors Center. Tack för det! Fjolårets avspärrningar var en katastrof för turistbyrån och Entré Sundsvall. Läs om det här.
Så ser gatufestområdet ut i år. Karta: Gatufesten.se
Läser till min glädje att det äntligen ska bli en restaurang på Stora torget. Det ger hopp och visar att de styrande äntligen lyssnat på de som vill se en utveckling i Stenstan. För precis två år sedan publicerade jag tillsammans med två andra, betydligt mer kända sundsvallsbor, en debattartikel med rubriken “Väck liv i Stora torget!” Den handlade bland annat om att bygga permanenta restauranger på torget, för att få ett mer levande centrum.
Första punkten i våra nya hörnstenar för nya Stora torget var att ta bort den fula och hindrande stenmuren runt GA-statyn. Något som gjordes redan i somras. Tack för det!
Punkt två handlade om att etablera restauranger på torget. Något som nu blir verklighet när Jonas Hamlund och bröderna Ola och Pelle Hermansson har fått kontrakt på att driva restaurang i huset där tidigare Turistbyrån låg. Och naturligtvis blir det uteservering sommartid. Tack för det!
Att kontraktet är på endast två år är klokt, för en restaurang i den där lilla baracken måste ju vara en tillfällig lösning. Men det är helt rätt att smida medan järnet är varmt. Etablera nu och bygg nytt senare. För i vårt vidare resonemang fanns idén om en eller flera nya byggnader på torget. Där kan man tänka sig att en del av verksamheten (kök, toaletter etc.) kan grävas ner under marknivån.
Nu ser vi fram emot en ny sommar med mer vimmel på torget, både på dagtid och kvällstid.
Så skulle Stora torget kunna se ut, en mix av olika typer av matställen. Nästa steg blir att riva gamla Turistbyrån och bygga ett nytt spännande hus där. Kanske ett hus helt i glas som Norrporten visionerade om 2005. Kanske inte riktigt så högt, men ändå något annorlunda och spännande.