Välkommen Pink Lady!

Den nya restaurangen fick rätt sorts inramning i form av läckra amerikanska dollargrin.

Om man i dagsläget ska sticka ut i restaurangbranschen då ska man hitta ett koncept som avviker totalt från andra i grannskapet har. Ska man dessutom bli lyckosam gäller det inte enbart att ha bästa maten, det gäller också att satsa på en trevlig miljö.

Det är förmodligen i dessa banor Malin Överby täkt när hon skissat på projektet Pink Ladies. I lördags (10 maj 2015) var det invigningsfest och fullt med inbjudna som ville prova på den nya krogen i Myre, Njurunda. Man minglade, åt miniburgare och drack rosa drinkar och rosa milkshake.
Runt krogen fylldes större delen av parkeringen av amerikanska 50-tals bilar som passade in i designen av Pink Ladies.

Rockabillybandet Svenvinters Kapell underhöll, DJ Dick hade full fart på plattorna och redan vid inledningen av kvällen stuffades det vilt på det lilla dansgolvet.

Att krogen ligger en bra bit utanför stan är knappast något hinder för att den ska bli populär även bland kräsna stadsbor. Det här kan lätt bli ett utflyktsmål, speciellt sedan nya E4 öppnade och färden ut till Myre inte tar många minuter.

Satsningen i Myre görs naturligtvis också med tanke på att det här blir första matstället på väg in till Sundsvall när man kommer E4 söderifrån. Eller sista chansen, på bra många mil, att få sig en bit mat om man åker åt andra hållet och inte stannat till i Birsta eller Sundsvall.

DJ Dick framför den läckra väggen med en rosa … nä, Cadillac är inte …

Linda Edlund, Cecilia Enerud och Emelie Klingstedt Lauro från Visit Sundsvall och Stenstan Visitor Center var några av de många gästerna som var tidstypiskt stylade för att passa in i den nya restaurangen.

Miniburgarna gick åt som smör i solsken.

Läs även:

Malin Överby har öppnat sin tredje restaurang, Pink Ladies i Myre, Njurunda.

Pink Ladies öppnar i Myre (ST.nu) 

Pascal Åberg: Mer på gång i Myre

Har du ätit surströmming på Stora torget?

Surströmmingskulturen sprider sig – och doften!

Jag kom från tunnelbanan vid Odenplan och redan när jag passerade Gustav Vasa kyrka kände jag den omisskännliga doften av suringarna. Utanför restaurang Tennstopet ringlade kön lång av förväntansfulla premiärgäster.

Självklart beror det på en mängd norrlänningar i förskingringen, att Surströmmingskulturen spridit sig så väl till kungliga huvudstaden. Men av diverse söder ifrån kommande dialekter att döma så är det även folk från den södra landsändan som fått upp ögonen, eller ska vi säga gommen, för dessa delikatesser.

Anrika Tennstopet hade denna premiärkväll drygt 700 gäster i tre sittningar, och det enda som serverades var surströmming. Ja och öl och snaps förstås.

Jag hade fått tipset att Tennstopet serverade suringarna av f d ST-kollegan Barbro Sjöholm, som också bor i närheten. Hon blev också mitt sällskap när vi lyckades få plats i den inre salongen, tack vare ett återbud.

Annars gäller det att vara ute i god tid om man tänker sig att äta surströmming på restaurang i Stockholm. Många bokar redan ett år innan. Det gäller till exempel Sturehof som har en lång skara stamgäster som återkommer år efter år.

Inre salongen i Tennstopet var nyrenoverad och på morgonen när personalen kom var restaurangen fylld av doften av nylackerad inredning. Den naturliga frågan blev då hur man skulle få bort surströmmingsdoften till de “vanliga” gästerna dagen därpå?

“Vi tar hit en saneringsfirma” blev svaret.

Såg att Torget Brasserie & Charkuterie också inbjöd till surströmmingspremiär den 21 augusti. Jag hittade inget på deras hemsida om surströmmingspremiären, enbart en liten affisch och kort text på Facebooksidan.

Någon som var där och premiäråt? Det måste väl ha varit första surströmmingsfesten på Stora torget i Sundsvall, eller är det någon som ätit suringar på torget förr?

Orangeriet eller Gambrinus?

[Uppdaterad angående Orangeriet]

Sommartid blir det ju en hel del äta ute, särskilt när det finns uteserveringar. I dag (29/5 -14) kom värmen och solen tillbaka. Men det har ju varit lite kyligt några dagar så då fick man krypa in i värmen.

Först testade jag återöppnade Orangeriet i Stadshuset och tog ett saftigt höghus till hamburgare. Det är ju en mysig miljö där, även om de nya ägarna har stökat till det lite med ett ruffigt plankbord i mitten som ser lite malplacerat ut.

En annan sak som varit bra med Orangeriet har varit den lugna miljön. Där kunde man slå sig ner och samtala, till och med göra en intervju. Det enda som hördes var svagt fågelkvitter och ibland lite svag musik.

Tyvärr har fåglarna bytts ut mot två strategiskt placerade höga högtalare med restaurangmusik. Visserligen inte så hög volym som i många andra restauranger, men tillräckligt för att det ska vara störande. Jag tror att det kan vara en av anledningarna till att Sundsvallsborna inte hittat tillbaka hit i så stor utsträckning. Tidigare träffade man nästan alltid någon man kände, med en kopp kaffe eller ett glas vin.

En annan anledning kan vara att man nu inte har den förnämliga lunchbuffén och de goda galetterna. Men hamburgaren var god.
[Häromdagen var jag in i Orangeriet igen och då hade den störande musiken tystnat. Någon kanske har läst den här bloggen, eller så är det fler som har klagat].

Orangeriets burgare

För första gången tog jag mig också ner till Strandgatan och nyöppnade Gambrinushallen. Att den kunnat öppna med en inredning som stämmer med originalet och med originalmålningarna på väggarna, det är en kulturgärning.

På tallriksunderlägget får man sig dessutom till livs Gambrinushallens historia, välskrivet som vanligt, av vännen Nils Johan Tjärnlund.

Bra mat till bra priser och några gamla klassiker från Gambrinustiden, och så naturligtvis det tjeckiska öl som gett stället dess namn.

Här är miljön typisk öl-hall, och ganska högljud när det är mycket folk och det är det ofta. Så hit går jag knappast för att spela in någon intervju, men väl för att ta en Gambrinus.

Till Orangeriet återkommer jag säkert också, om man drar ner på volymen på musiken. Det är så skönt att ha ett ställe som inte är Tinnitus-framkallande.

Gambrinushallen

En Gambrinus

Dofterna på torget lockar hela veckan

Visst, det är lite höstkyla i luften, men bara åsynen av all färggrann mat och goda bakverk värmer. Om du sedan handlar lite spansk paella, franska musslor i gorgonsolasås eller polsk bigos, då blir du riktigt varm i magen också.

Det är nämligen internationell matmarknad på Stora torget från tisdag till lördag denna vecka (24-28 sept.). Och på lördag då kombineras de kulinariska rätterna (mestadels från Europa) med Medelpads egen Bondens Marknad.

Spansk paella, den färgen och doften blir svår att motstå.

Som vanligt nu för tiden är detta ett kringresande event, men inte dessto mindre uppskattat. Många lunchlediga Sundsvallsbor minglade runt bland matstånden och största problemet verkade vara ett välja. “Tur att man har flera dagar på sig då hinner man testa flera olika maträtter,” var en vanlig kommentar.

För 50 kr får du en vanlig lunchportion och för 70 om du är vrålhungrig eller vill ta med dig en halv portion hem.

Sedan kan du även köpa med dig hem från det digra utbudet av kryddiga korvar, väldoftande och välsmakande ostar, oliver med flera tillbehör. Dessutom smarriga bakverk, fudge i alla tänkbara färger och smaker, men mera.

Ett par smyckestånd har smugit sig in bland maten. En liten underlig kombination. Mer motiverat då med det engelska ståndet med porslin, även om det just nu på torget serveras i plast- och aluminiumlådor.

Men missa inte detta tillfälle till en ny smakupplevelse. Testa gärna min favorit, polsk bigos. Den kan lagas på många olika sätt. Vitkål och surkål är standard, sedan kan det variera när det gäller kött och/eller korv. Den här var laddad med mycket kryddiga och goda korvar. När vi pratar polsk korv så är det betydligt mer kött än de svenska varianterna.

Läs mer på VisitSundsvall.se

Denne fransman bjöd på många varianter av oliver.

Polsk jägargryta är den svenska förklaringen till nationalrätten bigos.

 

Oj, vad det vattnas i munnen, fudge som är så gott …

Och så fanns här lite brittisk porslin bland all maten.

Här kan du köpa med något hem till eftermiddagskaffet, bakverk i långa rader.

Är Sundvallsbranden något att minnas?

Några av huvudrollerna i Träpatronerna hade Rune Thuresson (Disponent Enhammar), Ingrid Janbell, (Rebecka Enhammar) och Micha Gabay (David Enhammar).

Nästa vecka uppmärksammar vi 125 årsminnet av Sundsvallsbranden, med stadsvandringar, brandbilsturer med mera. Då påminns vi än en gång om vilken fantastisk stad vi har tack vare de förmögna träpatronerna, grosshandlarna och andra mer eller mindre förmögna personer som byggde den nya staden.

Då kan det vara nyttigt att också påminna sig lite om arbetarnas historia i sammanhanget. Själv har jag gjort det genom att titta igenom den gamla TV-serien Träpatronerna av Bengt Bratt, sedan ett par månader tillbaka är tillgänglig på SVT:s Öppet arkiv.

Visserligen är den ganska hårdvinklad och det är knappast någon tvekan om annat än att Bengt Bratt velat riva ner den snygga fasaden kring dåtidens höga herrar. Här finns inte många förskönande drag hos överklassen.

Men i sak så ger ändå historien honom rätt. Även om det naturligtvis fanns hyggligt folk och bonntjyvar på båda sidor.

Sågverksbolagens agenter plockade hem många skogsskiften till kraftiga underpriser, ren stöld skulle många säga. Att många arbetare levde under odrägliga förhållanden är ju inte heller någon nyhet. Och att Sundsvallsstrejken 1879 var sprungen ur kraftiga missförhållanden och en orättvis behandling av arbetarna, det är också väl känt.

Titta gärna igenom Träpatronerna och få en utmärkt illustration av vilket stort avstånd det var mellan de fattiga och de rika.

Kanske skulle vi mer och mer betona att det egentligen var arbetarna som byggde staden. De frös och svalt ofta vintertid och slet som djur året runt. Dom var underbetalda och bodde ofta mycket torftigt. Men deras arbete lade grunden till de förmögenheter som sedan byggde det nya Sundsvall.

Det är klart att branden är viktig att minnas. Det var ju ändå den som så totalt förändrade förutsättningarna för Sundsvalls framtid.

Följ gärna med mig på “En vandring i brandens spår”, arrangerat av Stenstan Visitors Center, som bjuder på Fri Entré till vandringarna. Då tar jag er med på en spännande vandring genom den mest dramatiska dagen i Sundsvalls historia.

Vandringarna går på följande datum och tid:

25/6 14:00
26/6 14:00 och 18:00
27/6 14:00

Biljetter hämtas på turistbyrån (Stenstan Visitors Center). För de som vill avslutar vi på restaurang Brandstation med “Brandmästarens buffé” för endast 125 kronor.

De första sex avsnitten av Träpatronerna gick på SVT 1984 och ytterligare sex entimmesavsnitt gick 1988.

 

Blås liv i IN-gallerian!

I ett tidigare inlägg presenterade jag en drastisk idé för att blåsa liv i Stenstan, nämligen att Glasa in Storgatan! Från Stora torget upp till Olof Palmes torg. Men för att vi ska kunna väcka liv i stenstan hela året så måste ju även handeln fungera. Jag tog en promenad genom IN-gallerian häromdagen och tycker att det är tråkigt att se så många avstängda och igenbommade affärsytor. Så vad är problemet?

Snurrar vi runt i Birsta kring varje månadsskifte så kan man lätt konstatera att handeln verkar snurra på som vanligt, trots lågkonjunktur. Visst, vi har det väl omskrivna parkeringsproblemet i stan, men det kan inte vara hela sanningen. Jag är övertygad om att det skulle gå att få den stora IN-gallerian mer attraktiv med relativt enkla medel. Helt enkelt göra gallerian mysigare och med en bättre service. Vilket skulle kunna påverka hela handeln i stenstan. Hur då? Jo genom några enkla grepp. Jag jämför med gallerian i Solna centrum, som jag numera besöker rätt ofta.

Några tips, (se även bilder nedan):

  • En food court på en plats centralt i gallerian. Det blir en naturlig mingelplats som drar folk.
  • Gratis WiFi utan krångliga inloggningar (se Solna Centrum).
  • Laddstationer för mobiltelefoner och mysiga hörnor där man kan slå sig ner utan att behöva betala fika eller mat.
  • Fler aktiviteter, särskilt på helgerna – artister, tävlingar, och prova på, exempelvis avsmakningsmeny på någon restaurang, testa din golfsving, pricka korgen med Dragons, etc.
  • En fungerande reception i anslutning till “stora entrén” där man kan lämna tävlingssvar, köpa presentkort och få hjälp att hitta om man är ny i stan. Visst det fanns någon sorts reception tidigare, men den var ju helt offside.

Fritt och öppet trådlöst när (WiFi) ska det vara.

Sätt dig ner och koppla av en stund och ladda batterierna!

Tråkiga döda ytor i IN-gallerian skulle kunna utnyttjas bättre.

Läs även mitt tidigare inlägg En mer levande stad

Pippi på MacDonalds

Pippi på MacDonalds.

Själv brukar jag välja hamburger-restaurangen på andra sidan Landsvägsallén, för att dom har godare burgare. Men när man ska ha något snabbt så blir det MacDonalds, eftersom Max grillar först när man beställer. Den här gången valde jag MacDonalds och  fick sällskap av två småfåglar som pickade på rutan och ville smaka mina strips.

Glasa IN Storgatan!

Caféer och restauranger fyller den glastäckta delen av Storgatan. På sommaren kan fönstren öppnas och släppa in solsken och varma sommarvindar.
Foto och montage: Svenåke Boström

Vad är det som gör en stad attraktiv för turister och de egna invånarna? Jo, att det finns naturliga och spännande mötesplatser och lockande aktiviteter, ÅRET RUNT!

I slutet av denna artikel har vi sex förslag på saker som skulle kunna göra stenstan i Sundsvall till en mycket mer attraktiv och levande stad. Men det viktigaste första steget är att glasa in Storgatan, från Torggatan och fram till Olof Palmes torg. Kunde vi glasa in Kulturmagasinet så är detta ingen omöjlighet.
Men för att denna nya mötesplats ska bli attraktiv så måste den naturligtvis fyllas med liv. Låt denna del av Storgatan bli en restaurang-gata med många olika typer av restauranger och caféer.

Här får väl Diös (med gallerian in:) och Norrporten på andra sidan Storgatan (med bland annat Hirschska huset och Stadshuset) slå sina kloka huvuden ihop och uträtta storverk.

Fördelen är naturligtvis att vi får en attraktiv stadskärna som fungerar året runt. Det kan lätt skapas lite kontinental stämning under glastaket, även om snön yr utanför.

Om nu de nuvarande butiksägarna på just detta avsnitt av Storgatan skulle sätta sig på tvären och inte vilja lämna utrymme för nya restauranger, då finns en plan B. Då väljer vi nedre delen av Storgatan istället. Från Bankgatan fram till Strandgatan. En sträcka som är ett kvarter längre än det första förslaget, men där finns redan ett antal restauranger som säkert skull jubla inför denna förändring.

Självklart blir detta en attraktion om den genomförs med finess. Det vill säga att man också bygger in broar eller nya terrasser, som gör den fina arkitekturen mer tillgänglig för allmänheten. Och de vackraste husen med tinnar och torn ska naturligtvis finnas synliga innanför glastaket.

Här är ytterligare några saker på önskelistan för ett mer levande centrum:

• Gratis parkering på nybyggda parkeringar i södra hamnen och söder om Åkroken, med en spårvägslinje som pendlar mellan dessa parkeringar och centrum.

• En ny byggnad på platsen för taxi och gamla turistbyrån. Den får gärna vara 2-3 våningar hög, men byggd i glas så att man ser igenom den från båda håll. På toppen en restaurang med utsikt åt alla håll.

• Utöka satsningen med gatumusikanter under sommarhalvåret. Bygg 2-3 enkla scener i gatunivå i city där det bjuds på musik av olika slag, varje dag.

• Bättre marknadsföring över hela landet av våra specifika evenemang som Stenstansdagarna, Lyslördag, Gatufesten, Drakfestivalen, Konsertfesten, Kulturens dag (6 juni) m.m. Anställ en ambassadör, på heltid eller deltid, som åker runt och gör PR för Sundsvall.

• Satsa ännu mer på nya Barnens dag (hölls i Hedbergska parken 2012).

• Satsa tillsammans med Giffarna, Dragons och Granlo BK på nya event på stan i samband med alla hemmamatcher. Gör varje hemmamatch till en folkfest.

Nina Sternung-Näslund, företagsansvarig och rekryteringskonsult på Fena rekrytering, tidigare butikschef i stenstan och aktiv i cityföreningen under tio år.

Svenåke Boström, medieutvecklare och egen företagare med stenstan och Sundsvalls historia som specialitet i Designsundsvall.se och BDU.nu.

Gå in och kommentera och debattera på:

http://www.sn24.se/blogg/sundsvallsbloggen

http://www.sn24.se/tycktill

Läs vår förra debattartikel i ämnet “Väck liv i Stora torget!”

En inbjudande glasfasad i varje ände på det nya ströget i Sundsvall leder in i en helt ny mötesplats. Foto och montage: Svenåke Boström

Fixade snygg väggbild till Café Charm

Personal och cafégäster i gamla Café Wänhem blickar in i framtiden, in till Café Charm ungefär 100 år senare.

Det är fler än Stenstan Visitors Center i Stadshuset som har upptäckt att det är snabbt och enkelt att fixa bilder via Designsundsvall.se. När nyinredda Café Charm på Storgatan 34 öppnade häromdagen så fanns en av bilderna från mitt historiska arkiv på en av väggarna.

Bilden kommer från en föregångare i Sundsvalls caféliv, nämligen från Café Wänhem som i början av 1900-talet låg på Trädgårdsgatan 23 i korsningen Esplanaden-Trädgårdsgatan. Café Wänhem var ett “nykterhetscafé”. Ett alkoholfritt café som var ett alternativ till de ölcaféer som fanns runt om i stan.

Café Wänhem låg på Trädgårdsgatan 23.

Interiör från Café Wänhem.

Det finns hopp även för Sundsvall – politikerna lyssnade och agerade

Läser till min glädje att det äntligen ska bli en restaurang på Stora torget. Det ger hopp och visar att de styrande äntligen lyssnat på de som vill se en utveckling i Stenstan. För precis två år sedan publicerade jag tillsammans med två andra, betydligt mer kända sundsvallsbor, en debattartikel med rubriken “Väck liv i Stora torget!” Den handlade bland annat om att bygga permanenta restauranger på torget, för att få ett mer levande centrum.

Första punkten i våra nya hörnstenar för nya Stora torget var att ta bort den fula och hindrande stenmuren runt GA-statyn. Något som gjordes redan i somras. Tack för det!

Punkt två handlade om att etablera restauranger på torget. Något som nu blir verklighet när Jonas Hamlund och bröderna Ola och Pelle Hermansson har fått kontrakt på att driva restaurang i huset där tidigare Turistbyrån låg. Och naturligtvis blir det uteservering sommartid. Tack för det!

Att kontraktet är på endast två år är klokt, för en restaurang i den där lilla baracken måste ju vara en tillfällig lösning. Men det är helt rätt att smida medan järnet är varmt. Etablera nu och bygg nytt senare. För i vårt vidare resonemang fanns idén om en eller flera nya byggnader på torget. Där kan man tänka sig att en del av verksamheten (kök, toaletter etc.) kan grävas ner under marknivån.

Nu ser vi fram emot en ny sommar med mer vimmel på torget, både på dagtid och kvällstid.

Så skulle Stora torget kunna se ut, en mix av olika typer av matställen. Nästa steg blir att riva gamla Turistbyrån och bygga ett nytt spännande hus där. Kanske ett hus helt i glas som Norrporten visionerade om 2005. Kanske inte riktigt så högt, men ändå något annorlunda och spännande.